Neuropsykiatrisk Funktionsnedsättning
Neuropsykiatrisk Funktionsvariation
Neuropsykiatrisk Funktionshöjning
”Snabbkurs i utanförskap”
OBS! Pågående uppdateringar (senaste uppdatering var 17 Maj 2023) OBS! Hela sidan håller på att göras om! OBS!
Jag heter Bo Henningsson, men det är många som kallar mig Boas. Jag har diagnoserna Asperger syndrom (Autism/ASD) samt kroniska motoriska och vokala tics (Tourette syndrom). Jag har haft som specialintresse att gå igenom all möjlig forskning, speciellt om hur hjärnan fungerar.
Det är Anders Styrbjörn Andersson som har gjort den rörliga grafiken, på denna sida. Även han har en Asperger diagnos. Anders har även varit till stor hjälp att korrekturläsa min text, eftersom jag har dyslexi-problem när jag skriver (inte när jag läser svensk text).
På denna första sida försöker jag, visa vad som är ett gemensamt problem för alla som har någon typ av NPF. Hur detta påverkar oss i det dagliga livet. Det jag skriver om bygger på mina egna, och andras, erfarenheter samt på den senaste rönen som jag har fått kännedom om. Är du på jakt efter skillnader, mellan olika typer av NPF, så har jag även samlat timtals med intressanta filmer!
En person som är född utan NPF:
Först börjar vi med att visa ca 80-90% av befolkningen som inte har någon form av NPF, från barndomen. De kallas neurotypiska (NT). Lägg märke till att ovanstående begåvningskurva (IQ) är ganska jämn, från ena sidan till den andra. En neurotypisk person är medelbra både på språk, matematik, musik, gymnastik, syn, hörsel, samt andra färdigheter. Kurvan kan variera lite, men några större ojämnheter är det inte.
Vissa personer har en lägre begåvning (IQ)
Andra personer har hög begåvning (IQ)
Däremot om en vuxen NT-person råkar ut för en hjärnskada (t.ex. orsakat av stroke, psykos, TBE, utbrändhet, äkta demens, hjärnskakning, postcovid, m.fl.) så kan det bli djupa hack i begåvningskurvan, som bl.a. kan leda till mental trötthet förutom alla andra besvär. Detta är former av NPF som kan drabba en vuxen neurotypisk person!
Det manuella (system-2) som här, nedan, är ritat med rött:
Alla människor har två olika system att tänka med! Det snabba automatiska (system-1) samt det långsammare medvetna manuella (system-2) En vanlig neurotypisk (NT) person använder det manuella (system-2) till impulskontroll och för att lära sig nya saker. Sedan när man har övat på det man lärt sig så hamnar det förhoppningsvis i det automatiska (system-1) så kan man utföra den nya saken utan att behöva tänka på det. T.ex. spela ett instrument.
Vissa saker kan ta lång tid att lära sig. Eller om man gör något sällan, som t.ex. att köpa en ny bil, så hinner man inte automatisera det ordentligt (flera år senare, när det är dags för nästa ”ny bil”, så får man kanske börja om från början med system-2 igen?)?
Det manuella (system-2) har tyvärr två nackdelar. För det första kan det bara göra en sak i taget (försök att lära dig att spela ett nytt instrument samtidigt som du skall försöka plugga matematik). För det andra förbrukar det enorma mängder energi! (blodsocker) Så kroppens energireserver töms snabbt om man använder det manuella (system-2) för hårt och för länge. Det kan leda till mental trötthet (hjärntrötthet)
Även om man bara har använt det manuella (system-2) en kortare stund så kan man ändå har tömt energireserven så mycket att man inte har tillräckligt mycket krafter kvar till impulskontroll (att behärska sig) eller att lära sig något nytt. Ovanstående bild illustrerar väl hur en NT-person fungerar (utan att använda system-2) den mesta av sin vakna tid.
Att mäta det manuella (system-2)
Hur vet man då vilket system som används? Ett sätt är att mäta pupillens storlek, i ögat. Enligt Daniel Kahneman (som fick Nobelpriset 2002) blir pupillerna märkbart större, omedelbart, när det manuella (system-2) används! Ett annat sätt är att mäta pulsen, eftersom den går upp när mer blodsocker måste pumpas till hjärnan. Om man har tillgång till en lögndetektor så kan den fungera alldeles utmärkt att mäta med, eftersom den bygger på teorin att man talar sanning med det automatiska (system-1) och ljuger med det manuella (system-2).
Kan en person kan tala sanning även om lögndetektorn påstår motsatsen? Någon kanske använder det manuella (system-2) när han eller hon talar sanning! Och tvärtom, om någon ljuger med det automatiska (system-1) så blir kanske lögndetektorn lurad? Min slutsats är att en vanlig lögndetektor är bra på att mäta när det manuella (system-2) används, men inte alltid om man ljuger eller talar sanning.
Nu brukar det inte vara ett problem att en neurotypisk person använder det manuella (system-2) för mycket. Tvärtom bevisar Kahneman att det skulle behövas användas mer oftare! (t.ex. för impulskontroll eller för att inte bli lurad) Reklamen riktar naturligtvis in sig på det automatiska (system-1) Börskrascher beror tydligen på att aktiehandlare använder det manuella (system-2) för sparsamt.
Om du är en sådan NT-person, hur ofta lär du dig nya saker, eller behöver behärska dig? Eller som Kahneman leder i bevis: Hur ofta tar du ett beslut som du tror är väl genomtänkt med hjälp av det manuella (system-2) men istället är det det automatiska (system-1) som har ”lurat” dig (köpte du ”rätt” bil, för dig)?
NPF från barndomen
Vad har nu NPF med det här att göra? Se den blå kurvan, nedan.
Gemensamt för alla med någon form av NPF-problem, från barndomen, är att begåvningskurvan är ojämn! (ofta med höga toppar) Men kurvorna kan vara väldigt olika mellan två personer med samma diagnos (t.ex. kan vissa NPF-personer vara dåliga på att lära sig cykla. För andra kan det gå jättelätt).
När jag fick mina NPF-diagnoser så ritade utredande psykolog ovanstående ojämna kurva (utan kugghjul) på en whiteboard och berättade för mig att jag att inom vissa områden har jag en IQ som är under en 5-årings nivå (fastän jag då var medelålders). Men på andra områden är min intelligens abnormt hög! Hur kan det då ha blivit så här?
En fråga som jag fick, av utredande doktor, var om min barnmorska hade tappat mig i golvet? (med huvudet före) Forskningen ger inget entydigt svar på om NPF beror på arv eller miljöfaktorer (i livmodern) eller en kombination av de båda? Men förmodligen är det en sorts hjärnskada som har uppstått före, eller strax efter, födelsen. Dock pekar fler och fler studier på att den ärftliga faktorn kan vara mycket stor.
Vissa forskare har börjat visa att en del av NPF-fallen kan vara orsakade av autoimmuna sjukdomar, som angriper vissa delar av hjärnan. Är även detta ärftligt? Mediciner, som bromsar den autoimmuna processen, visat sig ge förbättringar i dessa fall.
Gångertabellen
Jag har aldrig kunnat lära mig gånger-tabellen. Men i skolan kunde jag multiplicera och dividera 6-siffriga tal, i huvudet (jag gjorde det till en sport att inte använda någon miniräknare på vissa mattelektioner)! Behöver jag säga att jag alltid har haft toppbetyg i matematik. Men hade jag ens blivit godkänd, i matte, om mina lärare hade krävt att jag måste lära mig gångertabellen utantill (vissa betygssystem kan vara en stoppkloss, för NPF-barn)?
När jag jobbade i affär, i kassan under loven, så brydde jag mig inte om att mata in någon enskild varas pris i kassamaskinen (detta var före streckkodernas tid). Jag gillade, att imponera med, att snabbt summera kundens alla varor i mitt huvud medans jag hjälpte till att packa ner i påsar och bara slå in totalsumman i kassamaskinen! De flesta kunderna accepterade detta, utan att klaga.
Men emellanåt var det det någon (ny) kund som protesterade högljutt! Då brukade chefen komma till undsättning och slå in alla varorna, en och en, i kassamaskinen och visa att summan visst stämde. De gånger som det blev en kontrollräkning så hade jag alltid helt rätt, på öret!
Eftersom jag inte kunde stava på svenskan och engelskan hade jag alltid lägsta betyg i de ämnena. Men tyskan gick som ett rinnande vatten! Jag hade toppbetyg i tyska och inte ens stavningen var något problem. Tänk om jag hade fått gå i en tysk skola? Då hade jag ju inte haft något problem med min (skriv)dyslexi.
Nu vill jag berätta hur det manuella (system-2) som är ritat med rött kan användas för att kompensera, med ”hög kompensatorisk aktivering” för svagheterna, hos en NPF-person.
Mina svårigheter
Varje morgon när jag duschar så måste jag manuellt tänka på varje detalj som jag behöver göra, jag kan aldrig lära mig det. Min psykolog sade att det beror på att jag inte kan ”automatisera” det! Det går alltså åt en massa energi (blodsocker) varje morgon, när jag tvingas använda det manuella (system-2) för att duscha.
Att hålla reda på tiden är också en sådan grej som tar en massa energi. När jag försöker skämta och säger: ”Jag kan visst komma i tid, jag orkar bara inte” så tycker många nog att jag bara är lat? När jag tvingas att använda det manuella (system-2) till att hålla reda på tiden visar sig också den andra svagheten. Jag kan bara hålla reda på en tidpunkt i taget!
Lagar jag mat så får jag inte vända mig bort från spisen och börja tänka på annat, i så fall glömmer jag bort den helt och hållet (det kan bara vara plinget från ett SMS)! Därför har jag en ”spisvakt” som stänger av spisen automatiskt, om det går för lång tid eller någon platta blir överhettad. (skrivs normalt ut av en arbetsterapeut)
Det händer att jag kan komma ihåg vad folk heter, men inte när jag träffar dem! Det beror på att jag måste i huvudsak använda mitt manuella (system-2) när jag konverserar med andra människor (vilket är generellt för Asperger/Autism) och dessutom behöver jag även använda samtidigt mitt manuella (system-2) för att komma ihåg deras namn. Och eftersom det manuella (system-2) INTE kan göra två saker samtidigt så måste jag alltså välja emellan att träffa folk eller komma ihåg deras namn (förutom att det tar en massa energi).
För att förklara med lite svårare ord: Mentalisering (theory of mind) d.v.s. att förstå vad andra människor tänker och känner gör en vanlig NT-person, i huvudsak, implicit med det automatiska (system-1). Men jag kan endast mentalisera explicit med det långsammare manuella (system-2) när jag orkar mentalt. Jag kan alltså inte automatisera min förmåga att mentalisera, hur gärna jag än vill.
Druvsocker
Jag brukar försöka ha med mig druvsocker för att kvickt kunna stoppa i mig, eftersom det är det snabbaste sättet att fylla på energi och höja blodsockernivån utan att ta en spruta (man kan kanske kalla NPF för ”omvänd diabetes”). Men inte ens druvsockret räddar hela dagen eftersom hjärnan ändå blir ”överhettad”, och då hjälper det bara med sömn. Eller för att citera den senaste forskningen: Hjärnan fylls upp av slaggprodukter, som rensas ut när man sover!
Man kan även ha nytta av druvsocker när man har råkat ut för en färsk hjärnskada, som bl.a. en hjärnskakning, eller en stroke. Jag tycker själv att druvsockret bör man spara till det är något speciellt som t.ex. ett viktigt prov eller om man är på väg att tappa behärskningen. Grunden måste ändå vara en välplanerad och näringsriktig kost (precis som för diabetiker) eftersom vi som har någon form av NPF helt tydligt har mindre säkerhetsmarginal, än en vanlig neurotypisk person.
Dyslexi
Dyslexi (vid läsning) medför en intressant problemuppställning eftersom läsning normalt, hos en vanlig NT-person, sker helt och hållet i det automatiska (system-1). Men läsförståelsen, d.v.s. att man reflekterar över och kommer ihåg slutsatserna av det man läser sker i det manuella (system-2).
Om man olyckligtvis istället tvingas att läsa med det manuella (system-2) så är det inte bara jobbigt (går åt en massa blodsocker) utan det hindrar även läsförståelsen, eftersom det manuella (system-2) inte kan göra flera saker samtidigt! Då kan det gå bättre att lyssna till texten, istället. Under förutsättning man kan lyssna med det automatiska (system-1).
Förmågan att lära sig ny kunskap sitter helt och hållet i det manuella (system-2) så det gäller att det hålls rent från distraherande faktorer, för att man skall kunna förstå och minnas! När jag skriver för hand så belastas mitt manuella (system-2) för mycket. Däremot om jag skriver på tangentbord (dator) så går det mycket bättre med mitt automatiska (system-1). Därför kan jag verkligen, med eftertryck, säga att datorer blev min räddning! (med stavningsprogram)!
Även hur man mår är direkt kopplat till om man använder det automatiska (system-1) eller om man tvingas använda det ansträngande manuella (system-2). När man använder det automatiska (system-1) så känns livet toppen! ”Man har flyt” Om man däremot är tvungen att använda det manuella (system-2) för mycket så känns livet jobbigt, och det kan i värsta fall leda till ångest/depression.
Jag kan, delvis, styra över om jag skall använda det ena eller det andra systemet: Om jag t.ex. lyssnar på bra musik så kopplar jag på det automatiska (system-1) och mår finfint. Därför lyssnar jag på musik när jag städar. Andra lyssnar på musik när de gör läxorna. Men jag kan inte ge det som ett generellt råd till alla med NPF. För vissa personer hjälper inte musik. Det kanske är t.ex. att hålla på med grammatik som aktiverar deras automatiska (system-1) istället!
Trafiken
För att helt byta ämne: Visste du att NPF-personer förorsakar fler trafikolyckor, än NT-personer! Det är därför vi måste ha ett särskilt läkarintyg, för att få ta körkort. Det finns även de som har blivit avstängda, som yrkesförare, när de har fått diagnos. Förklaringen sägs vara att vi har svårt att ”automatisera” körningens olika moment. Vissa kan tvingas använda det manuella (system-2) t.ex. till att växla, när det som jämförelse görs med det automatiska (system-1) hos en neurotypisk person som har kört ett tag. Automatlåda kan göra det lättare att ta körkort, för dessa NPF-personer.
Men som vanligt är det stora skillnader mellan olika individer. Det finns NPF-personer som har väldigt lätt för bilkörning, och kan bli duktiga racerförare (de säger att det är vilsamt, att köra bil)! Men jag blir lika utmattad av bilkörning som att umgås med folk. Efter några timmar så blir jag trött. (och måste käka godis, hela tiden). Det visar att jag använder det manuella (system-2) som dränerar min kropp på blodsocker och leder till mental trötthet. Därför föredrar jag att åka tåg, istället (om jag slipper prata med någon).
Inledningsvis skrev jag att NPF är en sorts hjärnskada. Som en del andra hjärnskador så kan det faktiskt läka, om än långsamt! Hur stor är den chansen? Enligt forskare så kan 20% av de som har fått en NPF-diagnos, som ung, bli så mycket friskare i vuxen ålder att NPF-diagnos inte längre är aktuell. Så om man endast har lyckats ta körkort med automatlåda, så kan man några år senare försöka att köra upp med manuell växellåda. Detta gäller även under skolåren. Om en ung NPF-elev har speciellt svårt för någonting, i skolan, så kan det vara värt att pröva samma sak några år senare (exempelvis genom Komvux). Jag var bara en enda poäng från att även få ADHD/ADD diagnos, som vuxen. Hade jag diagnostiserats när jag var barn så hade det kanske varit en solklar diagnos?
Försök på djur har visat att fysisk motion läker hjärnskador snabbare! I så fall är pulshöjande aktiviteter dubbelt effektiv på NPF. Dels ökar förmågan att transportera blodsocker och syre, till hjärnan, så det manuella (system-2) kan fungera effektivare. Sedan läker förmodligen hjärnskadan fortare så det automatiska (system-1) kan förhoppningsvis börja fungera, lite bättre, istället?
Mobbning
På tal om skolan, så har det visat sig att en stor del av de som blir mobbade har någon form av NPF. Men vad många inte vet att även flertalet mobbare har NPF! Det kan alltså både leda till att man blir mobbad men även till att man blir en mobbare. I bägge fallen bör man göra en grundlig utredning och åtgärdsplan.
I högstadiet kände jag mig så mobbad att jag behövde försvara mig! Jag började tillverka explosiva vapen. Mitt specialintresse var tidigare att spränga olika saker (bl.a. träd). Innan jag hann spränga något/någon, på min skola, så upptäckte personalen vad jag förvarade för ”material” i mitt elevskåp. Kemiläraren konfiskerade det.
Nu i efterhand vet jag inte ens om jag alltid blev ”mobbad” på riktigt? Jag har på senare år observerat att NPF-barn kan missförstå snälla skämt som mobbning! Detta är viktigt att skolpersonal vet om. Om någon känner sig mobbad så måste det alltid tas på fullaste allvar!
Det är i huvudsak NPF-personer som råkar ut för brott. Samtidigt som det är andra NPF-personer som begår mer brott, än vanliga NT-personer (många som sitter i fängelse har någon form av NPF-diagnos). Så neurotypiska personer behöver inte vara så orolig. Men de som bestämmer, i samhället, borde oroa sig för att alla dessa mänskliga resurser ”slösas bort” redan i skolan – så att många sedan hamnar i brottslighet eller utanförskap, istället.
Ett tränat öga kan ”se” NPF-symtom. Det kan vara därför en del med NPF blir gripna av polis, för att tvingas göra drogtest! Polisen tittar ju efter hur man uppträder, ögonen m.m. Om vissa poliser tar fasta på typiska NPF-symtom så kan det kanske förklara varför de ibland har svårt att skilja på ”buset” och helt oskyldiga medborgare (för ”buset” brukar ha NPF).
Om man vill ha rätt hjälp av rättsapparaten (t.ex. domstol) så gäller det att man är mycket tydlig om vilka former av NPF-problem som man behöver stöd med!
Medicin
Jag har stor hjälp av mina mediciner. Men jag kan berätta att läkarna, först, prövade olika mediciner på mig under flera år. Den ena var värre en den andra. Av en sort fick jag sådana krypningar, i benen, att jag inte kunde sova. Av en annan svimmade jag! Varför utsätter jag då mig för sådant, för att hitta de rätta medicinerna?
NPF innebär inte bara att man har en ojämn begåvningskurva. Ofta så har man också en obalans av nödvändiga kemiska ämnen, i hjärnan, som exempel Dopamin! Förresten inte bara i hjärnan, utan kanske också i kroppen (t.ex. problem med magen). NPF och olika kroppsliga symtom brukar många gånger gå hand i hand.
Det betyder inte att alla med NPF-problem behöver medicin. Om NPF leder till att man blir vänsterhänt, så är det knappast någon som anser att det behöver medicineras (nuförtiden) Men om NPF t.ex. leder till dåligt mående, ångest och självskadebeteende så ser man klart behovet av lämpliga mediciner (förutom annan nödvändig behandling).
När jag dricker alkohol så känner jag den positiva effekten av att mitt överaktiva manuella (system-2) dämpas, och inte känns så besvärligt längre, men precis samma effekt får jag av min medicin och den kan jag köra bil på! När vi, som har NPF-problem, dricker eller tar olika droger (på eget bevåg) så brukar vi kalla det för ”självmedicinering”. Men när en läkare skriver ut i stort sett samma verksamma ämnen (som hjärnan behöver) så anses det helt OK!
Framgångsrika försök har visat att de missbrukare som får rätt medicin, omedelbart, har mycket lättare att avsluta sitt missbruk Vanligtvis krävs att man blir drogfri först, innan man får medicin. Likadant har lyckade försök visat att om man medicinerar de som begår brott så minskar brotten, betydligt (t.ex. våldsbrotten halveras).
När jag äntligen fick rätt medicin så märkte jag omedelbart att mina kroniska ryggsmärtor, som jag hade haft sedan barndomen, bara försvann helt! Det visade sig att det var min Tourette som gav mig sådana kramper, i ryggen, att jag alltid hade ont. Tourettes medicinen hjälpte mig alltså att, fullständigt, sluta äta smärtstillande.
Sedan finns de de, med NPF-problem, som väljer att inte äta medicin. De kanske har ett kreativt yrke, och vill inte dämpa kreativiteten. Eller så kanske de låter bli att ta medicinen de dagar som de behöver vara kreativa. Men övriga dagar så följer de doktorns ordination, för att må bättre.
Framgångsrika studier har visat att en del ADHD-mediciner kan även hjälpa den som har fått en ”färsk” hjärnskada som t.ex. hjärnskakning eller en stroke! Olika ADHD-mediciner har även visat sig lindra OCD.
Ett varningens ord: Vissa mediciner mot ADHD-symtom kolliderar med mediciner för Tourette. Symtomen kan likna varandra så det är lätt, även för läkare, att ta fel. Men kemin, i hjärnan, är helt olika. När jag fick fel medicin så förvärrades mina symtom, kraftigt!
Sammanfattning
Det är alltså vår förmåga att ”automatisera” olika färdigheter som vi är sämre på i vissa områden (men bättre, än en vanlig neurotypisk person, på andra områden). Vilka områden det gäller skiljer sig från individ till individ, och kan även variera över tid. När vi då försöker kompensera för svagheterna i vårt automatiska (system-1) så kanske vi använder det manuella (system-2) på tok för mycket. Förutom att det kan leda till mental trötthet och utbrändhet m.m. så försvagar det även möjligheten att kunna behärska sig (impulskontrollen försämras)!
Vad kan då ALLA göra för att det skall gå bra för fler NPF-personer? Ja, vad gör man med någon som behöver glasögon? Tänk om det vore så att det var flera års kö till att få synen utredd. Tänk om arbetsgivare inte ville anställa någon som bär glasögon. Tänk om elever inte fick bära sina glasögon, på lektionerna. Tänk om man jämt fick höra retsamma kommentarer, typ ”glasögonorm”. Hur många skulle då inte bli utslagna ur samhället!
Det var faktiskt så här det var för de som behövde glasögon, inte för många år sedan. Det är nästan tusen år sedan glasögonen uppfanns! Men det är ganska nyligen, jämförelsevis, som de har blivit socialt accepterade. Och det är det som vi jobbar på, just nu, att NPF skall bli socialt accepterat!
Sprida kunskap kan vi ALLA hjälpa till med. Om jag nu vill göra någonting i väntan på att få komma till en optiker så kan jag gå och köpa ett par glasögon, för 25 kr, i en vanlig butik (det var precis det jag gjorde). Och sedan när jag äntligen får komma, till optikern eller ögonläkaren, så kan styrkan finjusteras. Precis likadant är det med NPF! Vi kan alla hjälpa till med att sprida kunskap, och underlätta att få hjälp, i väntan på att få komma till de riktiga experterna.
Håll med om att det är underligt att alla dessa entreprenörer, som uppvisar en tydlig NPF-profil, inte själva vill anställa NPF-personer i sina företag. Det skulle motsvara att en företagare, som själv har glasögonen på näsan, inte vill ha några anställda som behöver glasögon.
Böcker
Om du bara har tid att läsa en enda bok, om NPF, så rekommenderar jag varmt: ”ESSENCE Om adhd, autism och andra utvecklingsavvikelser” av Christopher Gillberg.
Är du förälder till ett NPF-barn som går i skolan, eller är du personal som jobbar i skolan, så bör du även läsa: ”När mallen inte stämmer” av Kenth Hedevåg. 2:a upplagan.
Fördjupning
Om du undrar vad som menas med med det automatiska (system-1) så motsvaras det av att det är en mycket liten del av hjärnan som behöver aktiveras, för att lösa en uppgift. Det går alltså åt ytterst lite energi. Dessutom kan många sådana små områden vara aktiva samtidigt, så man kan med glädje göra flera olika saker parallellt, utan att bli trött.
När man använder det manuella (system-2) så aktiveras en större del av hjärnan på en gång, för att lösa en enda uppgift. Hjärnan kan då endast göra en manuell sak i taget och bara under en begränsad tidsperiod (kanske under ångest) tills den stora tröttheten sätter in eller man inte kan behärska sig längre!
Khaneman säger att det är normalt att använda det manuella (system-2) när man lär sig nya saker. Och att det är normalt att det efteråt hamnar i det automatiska (system-1) så man kan lösa uppgifterna, i fortsättningen, utan att bli utmattad. Men forskare har ännu inte kunnat klarlägga varför man använder det manuella (system-2) fastän man borde använda det automatiska (system-1) t.ex. efter en hjärnskakning? En hypotes är att det orsakas av en obalans i hjärnans signalämnen (t.ex. Dopamin).
Kahneman framhåller att det är lätt att bli ”lurad” av det automatiska (system-1) när man tror att man tar ett väl genomtänkt beslut. Istället för att hjärnan använder det systematiska manuella (system-2) för att noga begrunda (med stor energiåtgång) alla för och nackdelar, med ett val, så fattar det automatiska (system-1) ett snabbt intuitivt beslut och man tror ändå att det väl genomtänkt. Av detta förstår man att det manuella (system-2) normalt samarbetar väloljat med det automatiska (system-1). Däremot om man man t.ex. har OCD, eller panikångest, så verkar det vara fullt krig mellan det manuella (system-2) och det automatiska (system-1). Är det därför jag blir så utmattad, och ibland arg, när jag försöker kämpa med min OCD?
Noter:
Jag har läst ett femtiotal böcker om detta förutom alla avhandlingar, forskningsrapporter och föreläsningar som jag har lyssnat till. Begreppen ”System 1” och ”System 2” har jag hämtat från psykolog Daniel Kahneman (det var även han som påpekade de positiva effekterna med druvsocker). Jag lade märke till alla författare använde helt olika begrepp, för att beskriva samma sak! Kognitiva funktionsstörningar används ibland. Psykolog Tony Attwood kallar det för ”mental energi” och skriver t.ex. om autistiska barn: ”som använder sitt intellekt snarare än sin intuition för att bemästra sociala situationer, är att de befinner sig i ett konstant tillstånd av koncentration och ångest vilket leder till risk för mental och fysisk utmattning”. Någon annan psykolog kallar det för ”Implicit” och ”Explicit” o.s.v. Anledningen till att jag valde att använda psykolog Daniel Kahnemans begrepp, genomgående, var att han har fått nobelpriset (i ekonomi) för sin forskning och dessutom har sålt mer än en miljon böcker! På svenska har jag valt att använda ”Automatiska” respektive ”Manuella”. Automatiska eftersom många psykologer pratar om att ”Automatisera” när de menar att färdigheter överförs till det automatiska (system-1). Men jag hittade inget ord som passade ihop med det automatiska, på svenska, så jag har själv använt uttrycket ”manuella” (för system-2). Jag tycker det är enklare att säga än begreppet ”hög kompensatorisk aktivering”, varje gång, speciellt om man håller föreläsningar.