NPF

Neuro Psykiatrisk Funktionsnedsättning

Uppdaterad 11 Mars 2017

Jag heter Bo Henningsson, men det är många som kallar mig Boas. Jag har diagnoserna Asperger syndrom (Autism/ASD) samt kroniska motoriska och vokala tics (Tourettes syndrom) Jag har haft som specialintresse att gå igenom all möjlig forskning, speciellt om hur hjärnan fungerar.

På denna sida försöker jag, på ett enkelt sätt, förklara vad NPF (Neuro Psykiatriska Funktionsnedsättningar) är. Och hur det påverkar oss, alla. Det jag skriver om bygger på mina egna erfarenheter samt på den senaste rönen, som jag har fått kännedom om.

Kontakta mig gärna om du vet om ännu färskare forskning, som jag bör känna till. Jag tar även tacksamt emot tips, på hur man skall kunna förklara NPF ännu enklare. Så, kära läsare, denna sida kommer aldrig att bli klar. Kom tillbaka och läs, om ett tag igen, för då kanske denna sida innehåller nyare fakta!

Bakgrund

NPF omfattar t.ex. ADHD, ADD, Asperger/Autism/ASD, Tics/Tourette, OCD/Tvångssyndrom, Trotssyndrom, Borderline, Språkstörningar, Dyslexi/Dyskalkyli, Postcommotionellt syndrom, e.t.c. (ca 20% av befolkningen) Men först jämför jag med medelsvensson (ca 80% av befolkningen) Se den blå kurvan nedan:

10Lägg märke till att ovanstående begåvningskurva är ganska jämn, från ena sidan till den andra. Medelsvensson är medelbra både på språk, matematik, musik samt andra färdigheter. Kurvan kan variera lite, men några större ojämnheter är det inte.

 

15Däremot om medelsvensson råkar ut för en hjärnskada eller psykos (som vuxen) så kan det bli djupa hack i kurvan, som bl.a. kan leda till mental trötthet förutom alla andra besvär. Utbrändhet kan även leda till samma symtom.

 

20Nu är det så att alla har två olika system att tänka med! Det snabba automatiska (system-1) samt det långsammare medvetna manuella (system-2) som jag har ritat med rött. Medelsvensson använder det manuella (system-2) till impulskontroll och för att lära sig nya saker. Sedan när man har övat på det man lärt sig så hamnar det förhoppningsvis i det automatiska (system-1) Så kan man utföra den nya saken utan att behöva tänka på det. T.ex. spela ett instrument.

Det manuella (system-2) har tyvärr två nackdelar. För det första kan det bara göra en sak i taget. (försök att lära dig att spela ett nytt instrument samtidigt som du skall försöka plugga matematik) För det andra förbrukar det enorma mängder energi! (blodsocker) Så kroppens energireserver töms snabbt om man använder det manuella (system-2) för hårt och för länge. Det kan leda till mental trötthet (hjärntrötthet)

Hur vet man då vilket system som används? Ett sätt är att mäta pupillens storlek, i ögat. Pupillerna blir märkbart större, omedelbart, när det manuella (system-2) används! Ett annat sätt är att mäta pulsen, eftersom den går upp när mer blodsocker måste pumpas till hjärnan. Om man har tillgång till en lögndetektor så fungerar den alldeles utmärkt, eftersom den bygger på föreställningen att man talar sanning med det automatiska (system-1) och ljuger med det manuella (system-2)

Lägg dock märke till att en person kan tala sanning även om lögndetektorn påstår motsatsen! Någon kanske använder det manuella (system-2) när han eller hon talar sanning. Och tvärtom, om någon ljuger med det automatiska (system-1) så blir naturligtvis lögndetektorn lurad! Slutsatsen är att lögndetektorn är bra på att mäta när det manuella (system-2) används, men inte nödvändigtvis på om man ljuger eller talar sanning.

Nu brukar det inte vara ett problem att medelsvensson använder det manuella (system-2) för mycket. Tvärtom påpekar forskare att det skulle behövas användas mer oftare! (t.ex. för impulskontroll eller för att inte bli lurad) Reklamen riktar naturligtvis in sig på det automatiska (system-1) Börskrascher anses bero på att aktiehandlare använder det manuella (system-2) för sparsamt.

NPF

Vad har nu NPF med det här att göra? Se den blå kurvan, nedan:

30Gemensamt för alla med någon form av NPF-problem är att begåvningskurvan är mycket ojämn! (ofta med höga toppar) Men kurvorna kan vara väldigt olika mellan två olika personer,  med samma diagnos.

Länge trodde jag att musikalisk begåvning var en topp i kurvan som ”drabbade” vissa med NPF (från födelsen) Men efter att jag har läst mera så har jag kommit mer och mer till insikten att det snarare är botten av kurvan! Kontakta mig om du vet mera om detta forskningsfält, hur musikalisk begåvning formas hos vissa barn.

När jag fick veta mina testresultat så fick jag höra att inom vissa områden har jag en IQ som är under en 5-årings nivå. (fastän jag är vuxen) Men på andra områden är min intelligens abnormt hög! Hur kan det då ha blivit så här?

En fråga som ställdes, av doktorn, var om barnmorskan hade tappat mig i golvet? (med huvudet före) Forskningen ger inget klart svar på om NPF beror på arv eller miljöfaktorer (i livmodern) eller en kombination av de båda? Men klarlagt är att det är en hjärnskada som har uppstått före, eller strax efter, födelsen. Dock pekar många studier på att den ärftliga faktorn är stor.

Forskare tar synen som exempel. Det sägs att 40% av hjärnan används till att kunna se och tolka synintryck. Vad händer då om man är blind från födseln? Blir det bara tomma hål i de delar av hjärnan där synen borde ha legat? Nej, de delarna används av andra sinnen istället! (t.ex. hörseln) Man kan alltså öka förmågan med ”40%”, på andra områden.

Det är därför det är så svårt att återfå förmågan att tolka synintryck i vuxen ålder, om man har varit blind från födseln. (även om det bara behövs ett enkelt kirurgiskt ingrepp) De 40% av hjärnan används nu till andra förmågor, istället. Man kanske skulle kalla det för ”Neuro Psykiatrisk Funktionshöjning”!

Gångertabellen

Jag har aldrig kunnat lära mig gånger-tabellen. Men i skolan kunde jag multiplicera och dividera 6-siffriga tal, i huvudet!

På svenskan och engelskan var jag urdålig. Men tyskan gick som ett rinnande vatten! Jag hade toppbetyg i tyska och inte ens stavningen var något problem. Tänk om jag hade gått i skola i Tyskland? Då hade jag ju inte haft något problem med min dyslexi.

40Nu vill jag berätta hur det manuella (system-2) som jag har ritat med rött, kan användas för att kompensera, med ”hög kompensatorisk aktivering” för svagheterna, hos en NPF-person. Eller vilken person som helst, med något typ av hjärnskada (t.ex. stroke, hjärnskakning) eller efter psykos.

Mina svårigheter

Varje morgon när jag duschar så måste jag manuellt tänka på varje detalj som jag behöver göra, jag kan aldrig lära mig det. Min psykolog sade att det beror på att jag inte kan ”automatisera” det! Det går alltså åt en massa energi (blodsocker) varje morgon, när jag tvingas använda det manuella (system-2) för att duscha.

Att hålla reda på tiden är också en sådan grej som tar en massa energi. När jag försöker skämta och säger: ”Jag kan visst komma i tid, jag orkar bara inte” så tycker många att jag är oförskämd! När jag tvingas att använda det manuella (system-2) till att hålla reda på tiden visar sig också den andra svagheten. Jag kan bara hålla reda på en tidpunkt i taget!

Lagar jag mat så får jag inte vända mig bort från spisen och börja tänka på annat, i så fall glömmer jag bort den helt och hållet! (det kan bara vara plinget från ett SMS) Därför har jag en ”spisvakt” som stänger av spisen automatiskt, om det går för lång tid eller någon platta blir överhettad. (skrivs normalt ut av en arbetsterapeut)

Arbetsterapeuten skriver också ut en massa andra bra hjälpmedel. T.ex. så har jag fått en smart telefon med speciellt program (app) som håller reda på tiden, åt mig! Det hjälper mig speciellt när jag tvättar i tvättstugan.

Tvättstugan är synnerligen svår för mig, eftersom man betalar med mynt för en viss tid. Det är inte många minuter mellan tvätten är klar och strömmen stängs av, så att man inte får upp luckan. För det mesta klarade jag av att passa tiden men det gjorde mig dödligt trött! (mentalt) Efter det att jag fick appen som håller reda på tiden, när tvätten är klar, så orkar jag göra mer saker den dagen.

Det händer att jag kan komma ihåg vad folk heter, men inte när jag träffar dem! Det beror på att jag måste använda mitt manuella (system-2) när jag pratar med människor (vilket är generellt för Autism) och dessutom behöver jag även använda samtidigt det manuella (system-2) för att komma ihåg namn. Och eftersom det manuella (system-2) INTE kan göra två saker samtidigt så måste jag alltså välja emellan att träffa folk eller komma ihåg deras namn. (förutom att det tar en massa energi)

Druvsocker

Jag brukar försöka ha med mig druvsocker, eftersom det är det snabbaste sättet att fylla på energi  och höja blodsockernivån. (man kan kanske kalla NPF för ”omvänd diabetes”) Men inte ens druvsockret räddar hela dagen eftersom hjärnan ändå blir ”överhettad”, och då hjälper det bara med vila. Eller för att citera den senaste forskningen: Hjärnan fylls upp av avfallsprodukter, som rensas ut när man sover!

Druvsocker kan även vara bra att ha när man diagnostiserar ”demens”! Vi som behöver använda det manuella (system-2), för att kompensera för NPF, är mycket känsliga för minsta lilla kroppsliga problem som innebär att hjärnan inte får lika mycket blodsocker längre. Naturligtvis kan det vara att blodsockret har ”tagit slut”. Men man kanske är tillfälligt sjuk, så energin räcker inte för stunden. När man blir äldre så får kroppen allt svårare att pumpa upp blodsocker till hjärnan, i tillräcklig mängd. I alla dessa fall kan man till synes drabbas av demens symtom, d.v.s. problem med det manuella (system-2), utan att man egentligen har riktig demens.

Även medelsvensson kan ha nytta av druvsocker, när han/hon har råkat ut för en hjärnskada som en hjärnskakning, en stroke eller efter en psykos. Naturligtvis bör inte druvsocker användas istället för en nyttig och välbalanserad kost.

För omväxling kan jag nämna något som jag är bra på. Jag är en levande GPS! Orientering var min bästa idrottsgren, i skolan. Helt klart är det en topp i mitt automatiska (system-1) så jag hittar lätt var jag än hamnar. Jag skriver detta eftersom det ibland sägs att NPF-personer ”inte ens kan hitta tillbaka från toaletten” Varför då? Därför att man får en beskrivning hur man tar sig till toaletten, men inte hur man hittar tillbaka! Kurvorna är helt klart olika från person till person.

I skolan var mitt manuella (system-2) överbelastat av alla ljud, på lektionerna. Hos medelsvensson fungerar hörseln automatiskt (system-1) Men jag måste processa alla ljud medvetet (system-2) som då blockerar inlärning, förutom att jag blir mentalt trött! (nu i efterhand förstår jag att jag skulle haft stor hjälp av tättslutande hörlurar, som hade varit anslutna till en mikrofon på läraren) Istället fick jag läsa in min högskolebehörighet på komvux, där det var mycket tystare.

Forskare varnar nu för vissa modeller av de nya LED-lamporna! De kan vara vara värre än de sämsta lysrören. Flimret kan belasta det manuella (system-2) hårt! (även om man inte ser att det flimrar, med blotta ögat) Jag har funderat på att konstruera en mätare som kan detektera och varna för flimret? Men det är ju onödigt jobb, om det redan finns någon sådan mätare. Vet du var man kan hitta en ”flimmer-mätare” så får du gärna tipsa mig.

Mentalisering (theory of mind) d.v.s. att förstå vad andra människor tänker och känner gör medelsvensson, i huvudsak, implicit med det automatiska (system-1) Men jag kan endast mentalisera explicit med det långsammare manuella (system-2) när jag orkar mentalt. Jag kan alltså inte ”automatisera” min förmåga att mentalisera, hur gärna jag än vill.

Senare forskning tyder på att broccoli innehåller ett ämne som förbättrar förmågan till mentalisering. Frågan då är om det förbättrar det manuella (system-2) eller om det faktiskt hjälper en att ”automatisera” förmågan att mentalisera, med det automatiska (system-1) ? Hur som helst så påstås man bli mer social!

Dyslexi

Dyslexi medför en intressant problemuppställning eftersom läsning normalt, hos medelsvensson, sker helt och hållet i det automatiska (system-1) Men läsförståelsen, d.v.s. att man reflekterar över och kommer ihåg slutsatserna av det man läser sker i det manuella (system-2)

Om man olyckligtvis istället tvingas att läsa med det manuella (system-2) så är det inte bara jobbigt (går åt en massa blodsocker) utan det hindrar även läsförståelsen, eftersom det manuella (system-2) inte kan göra flera saker samtidigt! Då kan det gå bättre att lyssna till texten, istället. Under förutsättning man kan lyssna med det automatiska (system-1)

Konstigt nog så föredrar jag att läsa den svenska texten på svenska filmer. Det verkar vara enklare för mig än att lyssna på vad de säger! (ja, jag har ”normal” hörsel) Så det verkar vara mindre ansträngande, för min hjärna, att läsa istället för att lyssna.

Förmågan att lära sig ny kunskap sitter helt och hållet i det manuella (system-2) så det gäller att det hålls rent från distraherande faktorer, för att man skall kunna förstå och minnas! När jag skriver för hand så belastas mitt manuella (system-2) för mycket. Däremot om jag skriver på tangentbord (dator) så går det mycket bättre med mitt automatiska (system-1) Därför kan jag verkligen, med eftertryck, säga att datorn blev min räddning!

Även hur man mår är direkt kopplat till om man använder det automatiska (system-1) eller om man tvingas använda det ansträngande manuella (system-2) När man använder det automatiska (system-1) så känns livet toppen! ”Man har flyt” Om man däremot är tvungen att använda det manuella (system-2) för mycket så känns livet jobbigt, och det kan i värsta fall leda till ångest/depression.

Jag kan, delvis, styra över om jag skall använda det ena eller det andra systemet: Om jag t.ex. lyssnar på bra musik så kopplar jag på det automatiska (system-1) och mår finfint. Därför lyssnar jag på musik när jag städar. Andra lyssnar på musik när de gör läxorna. Men jag kan inte ge det som ett generellt råd till alla med NPF. För vissa personer hjälper inte musik. Det kanske är t.ex. att hålla på med grammatik som aktiverar deras automatiska (system-1) istället!

Trafiken

För att helt byta ämne: Visste du att NPF-personer förorsakar fler trafikolyckor, än medelsvensson! Det är därför vi måste ha ett särskilt läkarintyg, för att få ta körkort. Det finns även de som har blivit avstängda, som yrkesförare, när de har fått diagnos. Förklaringen sägs vara att vi har svårt att ”automatisera” körningens olika moment. Vissa kan tvingas använda det manuella (system-2) t.ex. till att växla, när det som jämförelse görs med det automatiska (system-1) hos medelsvensson. Automatlåda kan göra det lättare att ta körkort, för dessa NPF-personer.

Men som vanligt är det stora skillnader mellan olika individer. Det finns NPF-personer som har väldigt lätt för bilkörning, och kan bli duktiga racerförare! (de säger att det är vilsamt, att köra bil) Men jag blir lika utmattad av bilkörning som att umgås med folk. Efter några timmar så blir jag trött. (och måste käka godis, hela tiden) Det visar att jag använder det manuella (system-2) som dränerar min kropp på blodsocker och leder till mental trötthet. Därför föredrar jag att åka tåg, istället (om jag slipper prata med någon)

Inledningsvis skrev jag att NPF är en sorts hjärnskada. Som alla hjärnskador så läker det! (om än långsamt) Så om man endast har lyckats ta körkort med automatlåda, så kan man några år senare försöka att köra upp med manuell växellåda. Detta gäller även under skolåren. Om en NPF-elev har speciellt svårt för någonting, i skolan, så kan det vara värt att pröva samma sak några år senare.

Försök på djur har visat att fysisk motion läker hjärnskador snabbare! I så fall är gymnastik/motion dubbelt effektiv på NPF. Dels ökar förmågan att transportera blodsocker och syre, till hjärnan, så det manuella (system-2) kan fungera effektivare. Sedan läker hjärnskadan fortare så det automatiska (system-1) kan förhoppningsvis börja användas, lite bättre, istället.

Men om nu t.ex. musikaliskt gehör är en sorts hjärnskada, som läker, så kan det naturligtvis ”drabba” en (yrkesverksam) musiker på ett för honom/henne ovälkommet sätt.

Mobbning

På tal om skolan, så har det visat sig att en stor del av de som blir mobbade har någon form av NPF-symtom. Men vad många inte vet att även flertalet mobbare har NPF! Det kan alltså både leda till att man blir mobbad men även till att man blir en mobbare. I bägge fallen bör man göra en grundlig utredning och åtgärdsplan.

I skolan blev jag så mobbad att jag tänkte ”försvara mig” med att göra bomber. Innan jag hann spränga något så upptäckte skolpersonalen vad jag förvarade för ”material” i mitt elevskåp. Kemiläraren konfiskerade det, och jag fick ett samtal hos rektorn. Sedan försökte de placera mig på fosterhem. (men det lyckades de inte med) Hade det varit nuförtiden så hade väl nationella bombgruppen blivit kallad till skolan och det hade stått i alla tidningar.

Mönstret håller i sig när vi blir vuxna. Det är i huvudsak NPF-personer som råkar ut för brott. Samtidigt som det är andra NPF-personer som begår mer brott, än medelsvensson. (många som sitter i fängelse har någon form av NPF-diagnos) Så medelsvensson behöver inte vara så orolig. Men de som bestämmer, i samhället, borde oroa sig för att alla dessa mänskliga resurser ”slösas bort” redan i skolan – så att många sedan hamnar i brottslighet eller utanförskap, istället.

Ett tränat öga kan ”se” NPF. Det kan vara därför en del med NPF blir gripna av polis, för att tvingas göra drogtest! Polisen tittar ju efter hur man uppträder, ögonen m.m. Om vissa poliser tar fasta på typiska NPF-symtom så kan det kanske förklara varför de ibland har svårt att skilja på ”buset” och helt oskyldiga medborgare?

Om man vill ha rätt hjälp av rättsapparaten (t.ex. domstol) så gäller det att man är mycket tydlig om vilka former av NPF-problem som man behöver stöd med!

Medicin

0515

Jag har stor hjälp av mina mediciner. Men jag kan berätta att läkarna, först, prövade olika mediciner på mig under flera år. Den ena var värre en den andra. Av en sort fick jag sådana krypningar, i benen, att jag inte kunde sova. Av en annan svimmade jag! Varför utsätter jag då mig för sådant, för att hitta de rätta medicinerna?

NPF innebär inte bara att man har en ojämn begåvningskurva. Ofta så har man också en obalans av nödvändiga kemiska ämnen, i hjärnan! (som exempel Dopamin) Förresten inte bara i hjärnan, utan kanske också i kroppen. (t.ex. problem med magen) NPF och olika kroppsliga symtom brukar många gånger gå hand i hand.

Det betyder inte att alla med NPF-problem behöver medicin. Om NPF leder till att man blir vänsterhänt, så är det knappast någon som anser att det behöver medicineras (nuförtiden) Men om NPF t.ex. leder till ångest och självskadebeteende så ser man klart behovet av lämpliga mediciner. (förutom annan nödvändig behandling)

HBTQ är vanligt bland NPF-personer. Det är viktigt att känna till eftersom orsaken till att man mår dåligt kanske inte beror på HBTQ utan istället på NPF-problemen! Om man får medicin och/eller behandling för NPF så är det möjligt att må mycket bättre.

När jag dricker alkohol så känner jag den positiva effekten av att mitt överaktiva manuella (system-2) dämpas, och inte känns så besvärligt längre, men precis samma effekt får jag av min medicin! (och den kan jag köra bil på) När vi, som har NPF-problem, dricker eller tar olika droger (på eget bevåg) så brukar vi kalla det för ”självmedicinering”. Men när en läkare skriver ut i stort sett samma verksamma ämnen (som hjärnan behöver) så anses det helt OK!

Framgångsrika försök har visat att de missbrukare som får rätt medicin, omedelbart, har mycket lättare att avsluta sitt missbruk. (vanligtvis krävs att man blir drogfri först, innan man får medicin) Likadant har lyckade försök visat att om man medicinerar de som begår brott så minskar  brotten, betydligt. (t.ex. våldsbrott minskar med ca 50%)

Nu är det tyvärr så att organisationen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) inte låter sina medlemmar få medicin, ordinerat av läkare. Men det tillåter däremot den motsvarande föreningen X-CONS.

När jag äntligen fick rätt medicin så märkte jag omedelbart att mina kroniska ryggsmärtor, som jag hade haft sedan barndomen, bara försvann helt! Det visade sig att det var min Tourette som gav mig sådana kramper, i ryggen, att jag alltid hade ont. Tourettes medicinen hjälpte mig alltså att, fullständigt, sluta äta smärtstillande.

Sedan finns de dem, med NPF-problem, som väljer att inte äta medicin. De kanske har ett kreativt yrke, och vill inte dämpa kreativiteten. Eller så kanske de låter bli att ta medicinen de dagar som de behöver vara kreativa. Men övriga dagar så följer de doktorns ordination, för att må bättre.

Framgångsrika studier har visat att en del ADHD-mediciner kan även hjälpa den som har fått en ”färsk” hjärnskada som t.ex. hjärnskakning eller en stroke! Olika ADHD-mediciner har även visat sig lindra OCD.

Ett varningens ord: Vissa mediciner mot ADHD-symtom kolliderar med mediciner för Tourette. Symtomen kan likna varandra så det är lätt, även för läkare, att ta fel. Men kemin, i hjärnan, är helt olika. När jag fick fel medicin så förvärrades mina symtom, kraftigt!

Avslutning

Vi som har NPF orsakar tyvärr mycket av det som anses vara dåligt i samhället. Men samtidigt är det det NPF-personer, som är riktiga ”eldsjälar”, som åstadkommer fantastiska resultat! Storartade sportprestationer, bländande konst, underbar musik, bästsäljande böcker, gripande filmer. Som forskar fram datorer, uppfinner nya mediciner och skapar mobiltelefonsystem. Eller som ”bara” försöker att hjälpa sina medmänniskor. Kort och gott, som kämpar hårt för att vi skall få uppleva en bättre värld.

Det är alltså vår förmåga att ”automatisera” olika färdigheter som vi är sämre på i vissa områden (men bättre, än medelsvensson, på andra områden) Vilka områden det gäller skiljer sig från individ till individ, och kan även variera över tid. När vi då försöker kompensera för svagheterna i vårt automatiska (system-1) så kanske vi använder det manuella (system-2) på tok för mycket. Förutom att det kan leda till mental trötthet och utbrändhet m.m. så försvagar det även möjligheten att kunna behärska sig! (impulskontrollen försämras)

Vad kan då ALLA göra för att det skall gå bra för fler NPF-personer? Ja, vad gör man med någon som behöver glasögon? Tänk om det vore så att det var flera års kö till att få synen utredd. Tänk om arbetsgivare inte ville anställa någon som bär glasögon. Tänk om elever inte fick bära sina glasögon, på lektionerna. Tänk om man jämt fick höra retsamma kommentarer, typ ”glasögonorm”. Hur många skulle då inte bli utslagna ur samhället!

Det var faktiskt så här det var för de som behövde glasögon, inte för många år sedan. Det är nästan tusen år sedan glasögonen uppfanns! Men det är ganska nyligen, jämförelsevis, som de har blivit socialt accepterade. Och det är det som vi jobbar på, just nu, att NPF skall bli socialt accepterat!

Sprida kunskap kan vi ALLA hjälpa till med. Om jag nu vill göra någonting i väntan på att få komma till en optiker så kan jag gå och köpa ett par glasögon, för 25 kr, i en vanlig butik. (det var precis det jag gjorde) Och sedan när jag äntligen får komma, till optikern eller ögonläkaren, så kan styrkan finjusteras. Precis likadant är det med NPF! Vi kan alla hjälpa till med att sprida kunskap, och underlätta att få hjälp, i väntan på att få komma till de riktiga experterna.

Håll med om att det är underligt att alla dessa entreprenörer, som uppvisar en tydlig NPF-profil, inte själva vill anställa NPF-personer i sina företag. Det skulle motsvara att en företagare, som själv har glasögonen på näsan, inte vill ha några anställda som behöver glasögon.

Fördjupning

Om du undrar vad som menas med med det automatiska (system-1) så motsvaras det av att det är en mycket liten del av hjärnan som behöver aktiveras, för att lösa en uppgift. Det går alltså åt ytterst lite energi, och det blir små mängder avfallsämnen som behöver tas omhand. Dessutom kan många sådana små områden vara aktiva samtidigt, så man kan göra flera olika saker parallellt, utan att bli trött.

När man använder det manuella (system-2) så aktiveras en stor del av hjärnan på en gång, för att lösa en enda uppgift. (t.ex. lyssna på ljud) Det är otroligt många hjärnceller som behöver omedelbar energi och som avger mycket avfallsämnen, som ”fyller upp” hjärnan ganska snabbt. Hjärnan kan då endast göra en manuell sak i taget! (och bara under en begränsad tidsperiod, tills den stora tröttheten sätter in eller man inte kan behärska sig längre)

Man vet att det är normalt att använda det manuella (system-2) när man lär sig nya saker. Och att det är normalt att det efteråt hamnar i det automatiska (system-1) så man kan lösa uppgifterna, i fortsättningen, utan att bli utmattad. Men forskarna har ännu inte kunnat klarlägga varför man använder det manuella (system-2) fastän man borde använda det automatiska (system-1) T.ex. efter en hjärnskakning. En hypotes är att det orsakas av en obalans i hjärnans signalämnen. (t.ex. Dopamin)

Forskare framhåller att det är lätt att bli ”lurad” av det automatiska (system-1) när man tror att man tar ett väl genomtänkt beslut. Istället för att hjärnan använder det systematiska manuella (system-2) för att noga begrunda (med stor energiåtgång) alla för och nackdelar, med ett val, så fattar det automatiska (system-1) ett snabbt intuitivt beslut och man tror ändå att det väl genomtänkt (med betoning på tror) Av detta förstår man att det manuella (system-2) normalt samarbetar väloljat med det automatiska (system-1) Däremot om man man har OCD så verkar det vara fullt krig mellan det manuella (system-2) och det automatiska (system-1) Jag förstår, nu, varför jag blir så utmattad när jag försöker kämpa med min OCD!

Not:

Jag har läst ett femtiotal böcker, om detta, förutom alla avhandlingar och forskningsrapporter. Begreppen ”System 1” och ”System 2” har jag lånat från psykolog Daniel Kahneman. Jag lade märke till alla författare använde helt olika begrepp, för att beskriva samma sak! Kognitiva funktionsstörningar används ibland. Psykolog Tony Attwood kallar det för ”mental energi” och skriver t.ex. om barn: ”som använder sitt intellekt snarare än sin intuition för att bemästra sociala situationer, är att de befinner sig i ett konstant tillstånd av koncentration och ångest vilket leder till risk för mental och fysisk utmattning”. Professor Simon Baron-Cohen kallar det ”Empathizer” respektive ”Systemizer”. Vad som är vad förstår man om man läser meningen: ”Man använder en stor mängd energi genom en systemizer-användning”. Någon annan psykolog kallar det för ”Implicit” och ”Explicit”. o.s.v. Anledningen till att jag valde att använda Daniel Kahnemans begrepp, genomgående, var att han har fått nobelpriset för sin forskning och dessutom har sålt mer än en miljon böcker! På svenska har jag valt att använda ”Automatiska” respektive ”Manuella”. Automatiska eftersom många psykologer pratar om att ”Automatisera” när de menar att färdigheter överförs till det automatiska (system-1). Men jag hittade inget ord som passade ihop med det automatiska, på svenska, så jag har själv använt uttrycket ”manuella” (för system-2). Jag tycker det är enklare att säga än begreppet ”hög kompensatorisk aktivering”, varje gång. (speciellt om man håller föreläsningar) För några år sedan började jag därför använda ordet ”manuella” på mina föreläsningar. Nu har jag förberett en ny föreläsning om Tourette/OCD (det går inte att låta bli att prata om OCD när man föreläser om Tourette, eftersom nästan alla med Tourette även drabbas av OCD) Då upptäckte jag i Susanne Bejerot’s bok ”Tvångssyndrom/OCD, Nycklar på bordet” (utgavs 2002) att även hon använde ordet ”manuellt”! (men hon kommer inte ihåg var hon har fått det ifrån) Om du vet om fler medicinska källor som använder någon form av uttrycket ”manuell”, i betydelsen att kompensera för bristande ”automatisering”, så får du gärna höra av dig, till mig.

Om du bara har tid att läsa en enda bok om det här, och speciellt vill ha förslag på vad man kan göra, för att hjälpa, så rekommenderar jag varmt: ”Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar” Lennart Lundin och Zophia Mellgren (redaktörer) 2:a, utökade, upplagan